Tänkte att jag kunde berätta lite om mitt liv som au pair och hur jag hamnade här.
Det började med att jag ick jobb som barnvakt i sverige åt en familj som precos flyttat från england, så jag pratade engelska med föräldrarna och barnen, när min student började närma sig så pratade jag och mamman lite om vad jag hade tänkt göra efteråt och jag berättade lite olika alternativ och nämde bland annat au pair. När min student var över så frågade hon mig om jag fortfarande var intreserad av att bli au pair och jag sa att det var jag, då sa hon att hon skulle höra runt och lovade att hitta något åt mig. Efter ett par veckor smsade hon och bad om min mail adress, några dagar senare så fick jag ett mail och min kontakt med denna familj började. Nu är jag här!
En vanlig dag ser ut så att jag stiger upp kl sju och gör mig i ordning innan jag går ut för att äta frukost, strax efter går föräldrarna och det är dags att göra i ordning barnen för skola, därefter cyklar vi iväg. Klockan 9 är barnen i skolan och jag är ledig fram till halv två då jag måste gå till Bens skola för att vara först i kön, även då han slutar fem över tre... sämsta systemet! Jag måste hämta honom fortare än kvickt för kvart över tre släpper de ut Erin från hennes skola som ligger tio minuter därifrån om man cyklar. Det går inte att komma i tid, hon måste alltid vänta på oss. Om det är fint väder så leker vi lite på Erins skolas skolgård, sen cyklar vi hem och jag brukar läsa deras böcker som de har med från skolan. Därefter lagar jag mat och efter maten är det dags för pyamas och de brukar titta på tv en stund innan läggning, oftast kommer föräldrarna hem runt halv sju, så de lägger barnen, annars läser jaag godnattsagan för dem.
Föräldrarna är båda doktorer, pappan hjärtspecialist och när han får brev hem så står det prof som i professor innan hans namn, på mammans brev står det doc, det är rätt häftigt tycker jag. Pappan har även studenter och håller föreläsningar. Annars opererar de båda vardagligt, här om dagen kom mamman hem och berättade att hon opererat ut en pistolkula frn en mans huvud, en annan gång hade hon blivit inkallad på sjukhuset mitt i natten för de behövde henne, på morgonen så satt vi och lyssnade på radio och det hade varit en stor trafikolycka under natten med flera döda och flera skadade, så det var dem hon hade behövt åka in för att operera. Föräldrarna är mycket trevliga och skojar och busar med barnen, det är dock tråkigt att de jobbar så mycket för vissa dagar hinner barnen knappt träffa dem, och ibland ser de bara en av sina föräldrar. Så nu bor jag i denna familj, i ett stort fint hus med modern inredning och stora ljusa rum, jag hade tänkt ta en bild på huset för detta inlägg men när jag skulle gå ut för att göra det så kom trädgårdsarbetarna precis, så då ville jag inte göra det längre, det får bli till senare.
Alla mammor på barnens skolor verkar vara hemmafruar, för hur skulle de annars ha möjlighet att ta barnen till skolan kl 9 och sen hämta igen kl 3? Kanske med något undantag för de som kan jobba hemmifrån eller dyligt. Jag tänker speciellt på en mamma som jag pratar rätt mycket med i Bens klass, hon är alltid vid skolan en halvtimma innan de slutar för att vara först i kön, jag menar jag måste vara det för att hinna hämta väldigt snabbt och sen skynda till Erin, men denna mamma har inte alls brottom, Sen räcker det med att bara säga " hej, hur är det?" Och hon kan prata tjogo minuter i sträck, jag tror hon har det väldigt tråkigt om dagarna. Jag skulle alldrig klara ett liv som hemmafru. Nu är det ju nästan så jag lever då jag är au pair, men aldrig under en längre period. Samtidigt har jag pratat med flera au pairer vars värdmamma är hemmafru men endå har hon en au pair och städare, och au pairen får ta hand om barnen medan mamman är och fikar eller får naglarna gjorda.
I alla fall, här är jag!